Jaha, tydligen är det jag gör så hemskt att jag ska brännas på bål (se här).
Likt häxjakten, ska vi jagas upp och sedan brännas på bål för det fruktansvärda brottet. Och vad är brottet? Jo, jag vill ta hand om mina barn deras första år i livet.
Jisses, är folk inte riktigt kloka?!
Måste bara komma med ett tips, Haro anordnar ett seminarium i höst som är väl värt att besöka. Min egna favorit är Dr. Gordon Neufelt, en av Kanadas främsta barnpsykologer, kommer och föreläser. Jag har både läst hans bok och hört honom på Haros förra seminarium i Sthlm.
Har du, läsare av dessa rader, möjlighet: åk till Stockholm och gå på - detta!
Jaha, nu är det då höst, usch, jag gillar sommar. Idag skördade jag det sista i trädgårdslandet, det enda förutom örter som fanns kvar var romanosallad. Så gissa vad det blev till lunch? Självklart Caesarsallad. Måste säga att det är en favorit som maken och jag gärna äter till lunch, fast nu är det nog slut för säsongen. Kan väl inte säga att barnen gillar själva salladsbladen, men de knaprar glatt i sig kyckling,bacon och parmesanost.
Fy vad tråkigt att behöva gå och köpa grönsaker, jag älskar känslan att gå ut i trädgården och ta det vi behöver till middagen. Och så tycker jag att det är så härligt när barnen går och knaprar i sig allt möjligt, fortfarande finns några få physalis kvar och lite vindruvor, men allt annat är slut…..Fast tiden brukar gå fort, så det är nog snart dags att så nytt!
Idag är en det tydligen en speciell dag, kanelbullensdag. Så det är väl bara att hänga på trenden och baka lite. Kanelbullar smakar alltid lika gott!
Köket är verkligen hjärtat i vårt hus. Här samlas alla….och allt……Undrar hur många timmar jag tillbringar i köket varje dag. Inte bara för att laga mat, men all tid vid köksbordet med läxor, pyssel, pärlplattor mm.
Igår kom även allt duplo ner på köksgolvet. Alla barnen satt på golvet och byggde och lekte i flera timmar. Jag blir så glad när jag ser dem leka så bra ihop, det är inte riktigt så jämt.
Vad gör man när det kommer hem ett gäng hungriga och sugna pojkar och det enda man har är gammalt surdegsbröd? Jo, man gör som min farmor gjorde. Steker skivor av brödet i massor av smör och doppar dem sedan i socker och kanel. Kan det bli godare?
Passade på efter jag lämnat pojkarna i skolan och tog en tur i skogen med lilltjejen. Måste passa på de dagar det är uppehåll….Värst vad det regnar den här hösten. Kan ni tänka er,mamma och dotter på en solig slänt plockandes svamp…hm, inte riktigt så det gick till. Mamman helt uppe i svampplockandet och dottern vägrade att gå ur vagnen och satt och skrek -jag vill hem! Jag tycker iallafall att det är väldigt roligt med svampplockning……Lilla I brukar gilla vara i skogen, men det här var ingen sån dag, men det blir gott till lunchen, svampomelett!
En regnig dag i somras, plockade jag fram pärlplattor. Tänkte det kunde vara ett bra sätt att fördriva tiden. Det blev succé. Alla barnen pärlade, hela den dagen, hela nästa, och nu, två månader senare och cirka 12 000 pärlor senare, så sitter barnen fortfarande och pärlar varenda dag. Speciellt mellansonen har fastnat för detta. Vi har några böcker med mönster i, och dessa sitter han och pärlar efter.
Känns som ett väldigt bra sätt att träna koncentrationen. Hans kreationer börjar bli så fina, så jag har börjat rama in vissa. Andra pärlplattor har vi satt magnet på och använder som kylskåpsmagneter och vissa har vi satt ”hänge” på, så de har på sina skolväskor.
Tom jag sitter och lägger pärlor ibland, det är riktigt mysigt att sitta där och pyssla och småprata lite.
Behövde lite bröd idag, så lilltjejen och jag passade på medans pojkarna var i skolan. Brödet blev väldigt gott, men tog slut kort efter pojkarna kom hem.Det kallas väl gott betyg!
Jag har ju skrivit lite om att vår dotter inte pratar, något som oroar alla dagisföreskråkare, det måste ju bero på att hon inte går på dagis….
Igår kom lilla I in i köket till mig och sa- mamma, Aa (hennes namn för mellanbrorsan)spelar Wii, spelar Donkey Kong.
Va, kan du prata?
Ja, mamma.
Sen dess har hon pratat. Bara så där. Hon säger allt, och långa meningar, som om hon inte har gjort något annat det senaste året. Gissa om jag är förvånad.
När jag var på bvc för ett tag sedan, berättade sköterskan om en grabb hon haft som inte sagt ett ord, och han var runt fem. En dag när familjen satt runt matbordet och åt spagetti och köttbullar, säger sonen plötsligt -mamma, ketchupen är slut. Var av mamman utbrister- kan du prata? Varför har du inte pratat tidigare? Sonen tittade då på mamma och sa- men ketchupen har aldrigt varit slut.
Det är underbart med barn, man vet aldrig vad de ska ta sig till!