Saxat ur Världen Idag, fredagen 12/12 -03:
Diabetes, åderförkalkning och stressrelaterade depressioner blir allt vanligare bland barn. Orsakerna är bland annat dålig kost, separationer och mobbning, menar Peter Währborg, stressforskare och kardiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Han understryker att svenska barn på många sätt har det bra men vägrar att blunda för den mörkare baksidan. Währborg är, till exempel, djupt oroad över de allt vanligare psykosociala problemen bland de unga. Stress bland barn - vilket ofta yttrar sig som magont eller huvudvärk - har till exempel fördubblats under 1990-talet. Andra skrämmande siffror visar att var tionde flicka i Stockholm har försökt begå självmord och att 27 procent av flickorna i nionde klass i Norra Bohuslän önskar att de inte fanns till.
- Det här är oacceptabelt och stämmer till djup eftertanke, sa Währborg när han talade vid Haros barnkonferens i Göteborg nyligen.
Skilsmässor skapar stress
Han konstaterar att barnens livssituation förändrats kraftigt på några hundra år: från jordbrukssamhällets tid då barnen levde nära föräldrarna, till industrialismens då pappan allt mer tvingades lämna familjen.
- Vi gubbar fick då ta oss till ställen där det fanns arbete och på så vis fick vi en distans till barnen. Detta var en stor katastrof, menar Währborg.
Kvinnorna kom dock att stanna kvar i hemmet under lång tid. Även om Währborg inte förespråkar en sådan ordning konstaterar han att den hade fördelar för barnen.
- De hade i alla fall en sportslig möjlighet att överleva då, säger han lite tillspetsat.
Währborg erinrar om hur födelsetalen över en hundraårsperiod rasat. Då utgjorde barnen 38 procent av befolkningen, i dag bara 22 procent.
- Utrymmet för barn blir allt mindre i informationssamhället. När torskarna försvinner i Östersjön blir det ett väldigt liv, men få blir upprörda över att barnen försvinner, påpekar han.
En av de faktorer som orsakar stress bland barn är separationer, till exempel skilsmässor.
- Jag vet att vuxna inte vill höra om detta, men det struntar jag i. Jag vet att skilsmässor utsätter barnen för oerhörda påfrestningar, poängterar han.
Går att förhindra
Även separationer från föräldrarna har en stressande inverkan på barnen. Barn är extremt relationskänsliga, betonar Währborg och erinrar hur man i forskningssyften separerar råttungar från sina föräldrar för att framkalla optimal stressnivå hos djuren.
- Barn är mycket beroende av ett långvarigt och tryggt förhållande till en vuxen, säger han.
Währborg tror att en förskolelärare kan fylla denna funktion men skulle gärna också se att föräldrar som så önskar fick en möjlighet att stanna hemma längre med sina barn.
Mobbning är en annan faktor som utsätter dagens barn för negativ påfrestning, menar han.
- Mobbning är en styggelse där vi borde ha en mycket tydlig nollvision, säger han bestämt.
Trots att de psykosociala problemen bland barn är väl kända görs, enligt Währborg, få studier för att kartlägga situationen.
- Det är generande, vi vet mer om hur storleken på skoltoaletterna har ändrats än om barns psykosociala hälsa. Om vi kunde påverka barns och vuxnas livsstil skulle vi kunna förhindra 90 procent av all diabetes. Jag kan försäkra att samma sak gäller utbrändhet och depressioner.
| FAKTA:
Så får barn folksjukdomar genom stress
Vid mycket stress och oro bildas så kallade katekolaminer i kroppen. Katekolaminerna skadar bland annat insidan av blodkärlen och förstör celler i blodkärlen. På så vis ökar genomflödet av kolesterol och åderförkalkningsprocessen kan ta fart (förekommer redan hos barn). Vid så kallad uppgivenhetsstress, som kan utvecklas i tonåren, börjar binjurebarken att producera kortisol. Då aktiveras olika enzymer, vars uppgift, bland annat, är att skaffa undan fett från blodbanan och lagra det i fettcellerna. En konsekvens blir viktökning och bukfetma. Kortisol påskyndar även kolesterolproduktionen i levern. Genom den tilltagande fetman påverkas insulinet som då tappar förmågan att hjälpa socker in i muskel- och nervceller. Därmed uppstår ett överskott av socker i blodbanan vilket gör att kroppen producerar mera insulin. Personen har då utvecklat ett förstadium till diabetes. Kortisolet åstadkommer också en "nedreglering" av så kallade hippocampala receptorer i hjärnan. En annan effekt av stress är att hjärnan producerar mindre serotonin, ett ämne som påverkar sinnestämningen. Detta tillstånd kan sedan övergå i rena depressioner. Alla dessa förändringar i kroppen kan på sikt leda fram till det som brukar kallas utbrändhet. Källa: Docent Peter Währborg |
Jonas Adolfsson, e-post: jonas.adolfsson@varldenidag.com,
Världen Idag, www.varldenidag.com,
tel: 018-418 60 80 / box 6420, 751 36 Uppsala.