Föreningen

Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid

partipolitiskt och religiöst obunden

Vi kämpar för:

Vi kan bevisa att det är samhällsekonomiskt lönsamt.

Barnens självklara rätt till föräldrarnas tid

Vi tror att många barn och föräldrar idag mår dåligt av att inte ha tillräckligt med tid för varandra.

Barnen måste få känna att de är älskade av sina föräldrar. Det enda sättet som vi föräldrar kan förmedla det till våra barn är genom att ägna så mycket tid som möjligt med dem. Det är inte endast kvaliteten utan också kvantiteten som är avgörande.

När man äntligen har tid för samvaro, känner man kravet att det måste bli bra, roligt och meningsfullt. Detta gör att man hittar på en massa olika aktiviteter. Att bara finnas sida vid sida och känna varandras närhet, kanske sitta tysta en stund, eller inte göra något särskilt. Det har man bara inte tid med, för tiden är för kort.

Nu för tiden så ska man, som förälder, förutom att ta hand om barnen, jobbet, karriären, också hinna sköta hemmet och ha fritidssysselsättning för att bli erkänd av omgivningen. Är detta sunt?

Hur många tappar inte bort både sig själva och familjen i denna prestationsjakt?

Blir resultatet bra?

Vi tror att resultatet ofta leder till många splittrade familjer och vilsna barn i onödan.

Hur många säger "Jag ångrar att jag inte tillbringade mer tid på jobbet" innan de dör?

Hur många säger istället "Jag ångrar att jag inte tillbringade mer tid med min familj" i samma situation?

När barn inte känner sig älskade av sina föräldrar söker de sig till någon som ser dem eller bara finns där, till exempel olika ungdomsgäng. Detta är helt naturligt. Vi strävar ju alla efter att bli sedda och älskade till vilket pris som helst.

Att hemarbetet erkänns och uppvärderas som en grundläggande samhällsinsats.

Idag anses man vara misslyckad och utan framåtanda om man vill vara hemma och ta hand om sin familj. Ändå menar vi att detta är samhällets viktigaste funktion som fyller många grundläggande behov. Det är samhällets ansvar att stötta föräldrarna i denna uppgift.

Det är ju inom familjen vi visar våra barn vad som är viktigt i livet.

När vi inte har tid eller ork för det, vad blir resultatet?

Hur kan vi räkna med att våra barn ska ta sig tid mod oss föräldrar när vi inte hade tid med dem? Vi föräldrar är ju deras förebilder - på gott och ont!

Det är känt att många idag känner osäkerhet inför föräldrauppgiften bl a till följd av propaganda, men också p g a minskad erfarenhet i den omgivande närmiljön. Släkt och vänner med erfarenhet av föräldrarollen är sällsynta helt enkelt p g a att färre varit hemma med barn, men också p g a mindre tid att träffas. Medvetenheten om denna kompetensförlust borde mana till allmän mobilisering. Olika typer av föräldrakurser och stödgrupper skulle kunna möta en del av dessa behov. Väl motiverade och uppbackade föräldrar ger rustade och trygga barn. Att vara förälder handlar inte bara om att vänta och föda fram barn, som BVC undervisar i, det är minst ett tjugoårigt ansvarstagande - och ett personligt berikande sådant - som kräver både tid och kunskap, samtidigt som det utmanar och utvecklar alla inblandade.

Att varje förälder, inte stat eller myndighet, ska välja barnomsorgsform.

Idag har vår regering bestämt att alla barn ska gå på dagis för det är bäst för barn och familj. Är det riktigt?

Ett av motiven är jämställdheten mellan könen. Om man skulle tillåta en förälder att vara hemma under barnets uppväxttid skulle det bli en kvinnofälla! Vem har sagt att det just måste vara kvinnan som är hemma hela tiden? Den största fällan måste väl vara att inte själv få bestämma om man vill jobba och lämna bort barnet eller om man vill vara hemma med Sveriges framtid under uppväxten!

Vi tror att varje familj är unik och därför måste varje familj själv kunna välja vilken typ av omsorg som passar dem bäst. Det är sedan regeringens skyldighet att skapa möjlighet till detta.

Att ge någon av föräldrarna möjlighet att vara hemma med barnen under uppväxttiden

Det är ingen nyhet att älskade barn är mer harmoniska och trygga än andra barn. Älskade barn söker inte någon bekräftelse för sin existens eftersom deras föräldrar ser och älskar dem. Många av dagens barn känner inte denna kärlek. Föräldrarna har fullt upp med att klara av vardagen. Barnen tar ju någon annan hand om! Man ska ha klart för sig att ett barn lever i symbios med sina föräldrar de första tre åren. Vad händer i förlängningen om barnet inte får bekräftelse på sin existens under uppväxten? Man söker andra sätt att bli sedd på; t ex nynazism, klottergäng etc.

Vårt förslag är att staten och/eller kommunen avlönar de föräldrar som väljer att stanna hemma med barnen, Sveriges framtid, enligt följande principer:

Statens kostnader för dagisplats är, lågt räknat, ca: 70000 kr/år och barn. Det gör 6000 kr/mån och barn.

Föräldralön ger 4200 kr/mån och barn (skattefritt) t o m barnets sjätte levnadsår. Ersättningen är A-kasse och pensionsgrundande. Man kan max få ersättning för två barn, d v s 8400 kr/månad.

Har man fler barn ökar bara barnbidraget som idag. Resten av det sociala skyddsnätet är kvar precis som idag.

Fyraårsklausul: Om det andra barnet föds innan det första nått skolpliktig ålder är familjen ändå berättigad till fyra års föräldralön för två barn från det andra barnets födelsedag. Detta för att det andra barnet ska få samma möjlighet till en trygg uppväxt som sitt äldre syskon.

Förutsättningen för att få ta del av detta är att man inte lyfter A-kassa eller förvärvsarbetar under samma tid. Detta, att fostra Sveriges framtid, är ett av det svåraste och mest betydelsefulla jobben som finns!

Räkneexempel:

Ensamstående med: Ett barn Två barn
Föräldralön (kr/mån) 4200 8400
Barnbidrag (kr/mån) 850 1700
Underhåll (kr/mån) 1100 2200
Bostadsbidrag minst (kr/mån) 1000 1000
Totalt (efter skatt) (kr/mån) 7150 13300

När båda föräldrarna lever tillsammans blir uträkningen lite annorlunda. Underhållet försvinner, bostadsbidraget minskar, men i gengäld har då den icke hemarbetande föräldern också en lön.

Vinster

Eftersom den förälder som väljer att stanna hemma under barnets uppväxt inte lyfter A-kassa eller förvärvsarbetar skapas det vakanser på arbetsmarknaden som måste fyllas av folk som idag är arbetslösa. A-kassans kostnader sjunker.

Idag, när man är föräldraledig fylls vakansen av kortare vikariat. Det är en stor kostnad för arbetsgivaren att behöva lära upp en vikarie för en kort tid istället för att lära upp denne för en fast anställning. Dessutom har man, som vikarie, inte samma möjligheter att planera för framtiden. Det är svårare att ta lån, etc. Med vår modell skapas fler fasta arbeten. Arbetsgivaren kan planera sin verksamhet bättre och Sverige får fler privatpersoner som vågar göra långsiktiga investeringar.

Många bränner ut sig i förtid genom dubbelarbete i hemmet och på jobbet. Ska man dessutom ha fritid och personutveckling blir det inte bättre. Det finns larmrapporter som säger att 6-åringar har stressrelaterade sjukdomar! Vårt förslag ger föräldrarna möjligheten att, utan konstigheter, bygga bort många av dessa problem, som kommer att kosta det svenska samhället stora pengar och förstörda liv.

Skilsmässor kostar Sverige ca: 10 miljarder kr/ år. Vi tror att många skilsmässor beror på att man aldrig har tid eller möjlighet att vårda förhållandet. Genom att ge en förälder möjlighet att vara hemma under den viktigaste och jobbigaste tiden minskar stressen, vilket borde ge mer tid för vårdnad om förhållandet. Det, i sin tur, borde ge fler harmoniska familjer och färre skilsmässor. Om skilsmässorna kunde minskas med 10% genom vårt förslag skulle samhället tjäna ca 1 miljard /år!

Kostnaderna för barnpsyk ökar eftersom fler barn mår dåligt! Utskrivningen av narkotikaklassade sömnmedel till ungdomar under 18 år fördubblades under 1990-talet. Kurvorna pekar fortfarande uppåt. Varför?

Troligtvis för att deras föräldrar inte har tid för dem! Genom vårt förslag ges möjligheten.

Ungdomsgängens utbredning visar att många barn söker kärleken de inte får hemifrån på annat håll. I dessa gäng bryr man sig om varandra på ett sätt som de flesta tror är kärlek och omtanke. Om föräldrarna kunde ge sina barn den kärlek och omtanke de behövde under uppväxten skulle många av dessa destruktiva ungdomsgäng inte finnas. Stora samhällsvinster.

Människor skulle, med föräldralön frigöras under några år för en kreativ insats för sina barn och sin närmiljö. Barnen skulle kunna få den tid och det engagemang de är värda. Samhällsvinster i övrigt kan vara levande nätverk i tidigare sovstäder, tid att kläcka förbättringsidéer för hem och närsamhälle och inte minst en vitaliserad demokrati. Där människors tid frigörs, kan en ny jordmån skapas för grannkontakter och engagemang i samhället vilket gynnar folkrörelsearbetet och det politiska intresset. Integration mellan olika samhällsgrupper skulle kunna förbättras. Anonymitet, destruktivitet och kriminella ungdomsgäng skulle lättare kunna motverkas. Den omvittnade ensamheten och frustrationen bland många "icke produktiva" grupper skulle kunna motverkas med ökade grannkontakter och mer levande närmiljöer. Relationen mellan föräldrar och barn skulle få en bättre chans att utvecklas till gagn, inte bara för de enskilda människorna utan också, för samhället i stort. Framför allt när det gäller det sociala kapitalet, men också i minskade kostnader för psykosociala åtgärder, terapi, minskad sjukfrånvaro p.g.a. sjukt barn, minskad stress och utbrändhet bland småbarnsföräldrar. Här skulle olika undersökningar behövas göras eller redan gjorda lyftas fram.

Vi tror att reflektion och analys skulle gynnas och få positiva återverkningar på många samhällsområden som nu försummas och föraktas för en ensidig standardjakt och vinstmaximering. Den insats som arbetet med barn och hem utgör måste lyftas fram. Att ta hand om sitt/ sina barn måste ses som någonting naturligt och inte, som nu, bekämpas med alla till buds stående politiska och ekonomiska medel.